Kan ni föreställa er att ni lever i ett samhälle där till exempel alla bruksföremål som behövs för det dagliga livet finns tillgängliga, utan att de måste tillhandahållas utan pengar, eller andra bytesmedel?
Själva tanken förefaller helt absurd i vårt kommersiella (kapitalistiska) samhälle, i vilket de flesta saker värderas i pengar och samhället präglas av kampen mellan klasserna (d.v.s. det förhållande att de som äger produktionsmedlen har rätt att exploatera dem som för sitt livsuppehälle måste sälja sin arbetskraft – och för eget gottfinnande kan tillgodogöra sig överskottet/profiten från detta deras arbete – och de motsättningar som detta förhållande skapar).
Men precis detta kommunistiska samhälle är det som William Morris, på ett för mig trovärdigt sätt, skildrar i sin roman News from Nowhere (or An Epoch of Rest) (svensk titel: Nytt från en ny värld eller En epok av vila).
Romanen publicerades först som en följetong i The Commonweal, under januari – oktober, år 1890.
På svenska kom romanen ut för första gången år 1892 (översatt av C.N. Carleson). År 1978 utkom Jan Stolpes nyöversättning, med en utmärkt efterskrift, av boken.
Att kalla romanen för en utopi (ett utopia; ett slags tänkt idealsamhälle utan konflikter, som i alldagligt tal används i betydelsen orealistisk) anser jag leder fel; Morris gestaltar i sin roman även olika slags konflikter, men de motsättningar som klassamhället skapar har självklart upphört.
Bättre är att beskriva romanen som en socialistisk/kommunistisk vision – som vore möjlig att realisera.
Det finns anledning att återkomma i denna blogg angående Morris bok; till exempel hur han gestaltar personerna i romanen och deras syn på arbete, och kanske viktigare, den avgörande skillnaden mellan Morris roman och Eward Bellamys ”Looking Backward”, (publicerad 1888) av vilken den senare, som både Jan Myrdal (se: Den onödiga samtiden, 1974, s. 58) och Jan Stolpe (se: W. Morris, Nytt från en ny värld …, Efterskrift, 215 ff) påpekar, påverkade – förutom intellektuella – djupt arbetarrörelsen och de socialistiska rörelserna, både i Europa och USA.
Jan Stolpe nämner att Bellamys samhällskritik hade en ”starkt liberal medelklassprägel. Han sköt åt sidan allt som hade med motsättningar och klasskonflikter att göra. /…/ Hans framtidsvärld blev en platt småborgerlig tillvaro /…/”
Och dessutom, som Stolpe påpekar (Ibid, s. 219-220):
”Men det räcker inte med att säga att Bellamy stärkte den i vanlig mening liberala idétraditionen. Inom arberrörelsen inordnade sig Looking Backward som ett verkningsfullt stöd för den mekanistiska, evolutionistiska samhällssyn som formulerades inom Andra Internationalen. Och ännu viktigare: som ett stöd för den klasslösa statsuppfattningen som går tillbaka på Lassalle och inte på Marx, och som har segrat inom svensk socialdemokrati.”
Men detta kan jag återkomma till senare. I detta inlägg vill jag nu endast rekommendera läsaren att ta sig tid att läsa Morris viktiga framtidsroman.
Boken går att köpa via t.ex. Bokbörsen:
Nytt från en ny värld eller En epok av vila
Ola Jordán