Jag har med en anhörig besökt det sovjetiska koncentrationslägret i Buchenwald (det sovjetiska speciallägret Nr. 2), nära Weimar, som var i bruk 1945 – 1950 inom den sovjetiska ockupationszonen. En historia som inte ens lärs ut i skolorna i Sverige.
28 494 personer var sammanlagt internerade under perioden 1945 – 1950. Mer än 7 000 av dem dog av undernäring och sjukdomar. Sovjetunionen och Östtyskland gjorde allt för att dölja detta eftersom ett flertal personer fängslades godtyckligt och var internerade utan någon rättegång (utgångspunkt för fängslandet var bland annat att de som haft en offentlig tjänst under Nazityskland skulle interneras, som en del i ”denazifieringen”).
Familjerna till de internerade fick inte kännedom om detta förrän dokumenten blev tillgängliga efter år 1990. Fångarna dog i tusentals, framförallt av svält och sjukdomar åren 1946 – 1947, däribland Paul Werth, min son Dan Jordán Werths morfarsfar, som godtyckligt internerades på grund av att han varit lärare i Jessen, men utan anhörigas visshet om vad anklagelserna grundades på och vart han blivit transporterad.
Några av fångarna har blivit rehabiliterande under mitten av 1990-talet, men det gäller
Bilden visar en av de 1 100 stålstavar som markerar platsen för en av de okända fångar som finns i massgraven i utkanten av det sovjetiska speciallägret Nr. 2.
Paul Werth finns med i förteckningen över de internerade som dog i det sovjetiska speciallägret Nr. 2 i Buchenwald.
dem som haft anhöriga som fått kännedom och ansökt om detta. Min anhörigs familj fick först för något år sedan kännedom om att Paul Werth hamnat i en massgrav efter sin död 8 februari 1947. Någon allmän rehabilitering för samtliga oskyldiga fångar har hittills inte skett.
Ola Jordán
Källa: Das sowjetische Speciallager Nr. 2 1945 bis 1950. Katalog zur ständige historische Ausstellung, Wallstein Verlag 2020
Paul Werth, lärare 1921–1945. Här med sina elever i Jessen.